1688 Wilkens
Utseende
1688 Wilkens | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Miguel Itzigsohn |
Upptäcktsplats | La Plata observatoriet |
Upptäcktsdatum | 3 mars 1951 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1688) Wilkens |
Alternativnamn | 1951 EQ1, 1964 JC[1] |
Uppkallad efter | Alexander Wilkens[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Mitidika-asteroid |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,251 AU |
Perihelium | 1,984 AU |
Halv storaxel | 2,618 AU |
Excentricitet | 0,2420489 |
Siderisk omloppstid | 4,24 år |
Medelomloppshastighet | 18,41 km/s |
Medelanomali | 171,6° |
Inklination | 11,76° |
Longitud för uppstigande nod | 245,8° |
Periheliumargument | 42,31° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 16,2 km |
Synodisk rotationsperiod | 7,2 h |
Albedo | 0,044 |
Absolut magnitud (H) | 12,77[3] |
1688 Wilkens eller 1951 EQ1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 3 mars 1951 av den argentinske astronomen Miguel Itzigsohn vid La Plata observatoriet. Den har fått sitt namn efter den tyske astronomen Alexander Wilkens.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 16 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Mitidika.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1688 Wilkens” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1688. Läst 1 oktober 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1688) Wilkens. Springer Berlin Heidelberg. sid. 134. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1689. Läst 1 oktober 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|